bredspacklarn

asså jag är inte hungrig ibland, inte då och då, inte efter en lång arbetsdag och inte när jag gjort mig förtjänt av en riktigt god middag. jag är HUNGRIG HELA TIDEN. jag känner mig som den självsvältaren jag en gång var när jag väljer att vänta kanske någon timme eller två mellan varje måltid. och det blir inte bättre av att jag lovat mig själv att bara äta all ogod mat som finns hemma innan jag går och handlar ny god. att vara god, sparsam och hälsosam är inte jag helt enkelt.

jag håller på att riva tapeter i hallen, det var kul de första timmarna, nu börjar jag gå mer på sparlåga. men jag har lyssnat på svarta carina på webbradio. hon är en redig kvinna som säkert både kan måla om en hall och koka soppa på en spik samtidigt. men om 45 min anländer min nya sambo och honom har jag hopp om! nu när vi ska bo tre här i en måndag undrar jag om jag kan få kalla oss för ett kollektiv? men orka ha politiska möten, storkok och open stagekvällar!